BRA SAKER ATT TÄNKA PÅ - LÅT VILDA DJUR VARA KVAR I NATUREN
Djurungar ska aldrig betraktas som övergivna med mindre än att modern påträffas död.
Misstänks en fågelunge eller fågelkull vara övergiven ska den övervakas på håll - långt håll - och under många timmar för att konstatera att den inte matas. Har du inte tid att övervaka den så ska den lämnas ifred. Vilda djur får inte omhändertas av privatpersoner mer än 48 timmar. Dessa timmar kan bli förödande för en djurunge om du inte har kunskap om hur den ska skötas. Tänk på att föräldrarna är bäst på att föda upp sina egna ungar. I vissa fall duger dock fosterföräldrar av den egna arten. Om du är tveksam ta alltid kontakt med någon som kan arten innan du tar in ungen som du tror är övergiven. Fler djurungar dör varje år på grund av missriktad djurvänlighet än av att folk låtit bli att ingripa. Tron att djurungar som rörts av människor inte accepteras av sina föräldrar är felaktig.
VAD KAN VI MÄNNISKOR GÖRA FÖR ATT SKYDDA DJURUNGAR FRÅN ATT RÅKA ILLA UT?
-
Plocka skräp i naturen. Plast och nät som djur kan fastna i.
-
Krokar, metkrokar, metalltrådar, plocka bort det.
-
Täck över vattentunnor eller sätt ner en pinne i vattentunnor så djur kan klättra upp.
-
Undersök lövhögar i trädgården – innan ni eldar.
LITE INFO OM OLIKA DJURUNGAR
Harungar
Ibland händer det att barn kommer hem med en harunge, i tron om att det är en kanin. Det är då viktigt att harungen sätts tillbaks på samma plats där den hittades. Att du har rört vid ungen spelar ingen roll.
Rådjurskid
Rådjurskid överges väldigt, väldigt sällan för tidigt av sina mödrar. Om man ändå tillfångatagit ett kid av någon anledning, ska det föras tillbaka där man hittade det. Noggrannheten med placeringen är inte lika viktig som med harungar. Snart börjar kidet att locka på modern, som kommer fram när det har lugnat sig runt omkring. Att du har rört vid ungen spelar ingen roll.
Ekorrungar
Dessa påträffas ibland på marken och kan då behöva hjälp att hitta hem. Leta efter en hög tall i omgivningen. I dess krona ska det finnas ett risbo. Vänta tills du ser mamman i trädet och sätt då ungen upp på stammen. Ofta kommer då mamman och hämtar ungen. Att du har rört vid ungen spelar ingen roll.
Rävvalpar
Rävvalpar matas av föräldrarna, som ibland har en fjolårsvalp till medhjälpare. Därför kan rävungen klara sig även om mamman är död. Kontrollera detta noga! Ta inte själv hand om valpen. En rävvalp som gjorts ”tam” blir inte långlivad. Djurparkerna vill inte ta hand om tama rävar.
Igelkottungar
Igelkottar blir tyvärr ofta påkörda och kan då lämna efter sig en kull med igelkottsungar. Igelkottsungar lämnar i princip aldrig sin mamma utan följer henne eller så ligger de tryggt i sitt bo. Om man hittar en eller flera ungar för sig själva så är sannolikheten stor att något hänt mamman.
TÄNK PÅ!

Igelkotten ett fantastiskt djur
23 Fakta om igelkotten
- Igelkottens bakben är längre än dessframben.
- De är hälgångare
- Igelkottens svans är ca 2 centimeter.
- Framtänderna i övre käken har längre avstånd från varandra så att de undre framtänderna passar i luckan.
- En fullvuxen igelkott kan ha upp till 7 500 taggar.
- Igelkotten fäller sina taggar.
- Det finns albino igelkottar. Dessa har helt vita taggar, vit päls, rosa hud och röda ögon.
- Det förekommer nakenigelkottar.
- igelkottar existerade redan för 65 miljoner år sedan
- Igelkotten livnär sig huvudsakligen på insekter, men äter även mindre däggdjur som möss, näbbmöss, sorkar och mullvadar, fågelägg och ungfåglar.
- igelkottar kan utstå större mängder av ormgift än andra djur med samma storlek,
- Igelkotten sover cirka 18 timmar om dygnet..
- Det finns muskler vid varje tagg som reser taggen.
- Igelkotten ligger i dvala på vintern under fem till sex månader, eller november till april Kroppstemperaturen sjunker från cirka 36 till 8 °C, andningen ligger på en till två gånger per minut och hjärtat slår ungefär fem gånger per minut. Under vinterdvalan förlorar igelkotten mellan 17 och 26 procent av sin vikt.
- När lufttemperaturen är 15 °C vaknar igelkotten.
- Mellan juni och september föder de sina ungar.
- En hona som känner sig störd vid förlossningen lämnar sina ungar eller kan till och med äta dem.
- Ungarnas antal i kullen varierar mellan två och tio. Honorna har inte tillräcklig mängd mjölk för mer än fem ungar.
- Av tio ungar överlever bara en eller två det första levnadsåret
- Även när igelkotten är helt ihoprullad är den inte fullständigt skyddad mot fiender.
- I fångenskap har igelkottar blivit över tio år.
- I Frankrike användes tidigare igelkottens taggar i kärlekstrolldom. Aska av brända igelkottar har nyttjats för att motverka epilepsi, ödem, urininkontinens och olika hästsjukdomar. Man försökte bota njur- och urinstenar med torkat igelkottsblod. Igelkottsfett var ett medel mot benbrott och öppna sår. En blandning av fett från igelkott och rödräv på en pinne skulle samla husets loppor på ett begränsat ställe. Igelkottens lever utnyttjades som medicin mot njursjukdomar och kramp.
- I flera regioner i Europa använder man använt igelkottens kött som mat. Även andra folkslag har ätit igelkottar. På 400-talet stod djuret på matsedeln hos romarna och under 1400-talet ingick djuret i det engelska köket.
Fågelholk
Att bygga en fågelholk och sedan sätta upp den är ett spännande sätt att följa vad som händer i naturen. Storleken på hålet i holken avgör vem som flyttar in. Här får du en beskrivning på en holk som passar för blåmes, svartvit flugsnappare, tofsmes, svartmes och andra fåglar av samma storlek.
Längst ner på sidan hittar du en tabell över ungefärliga storlekar till olika fåglar. Vill du bygga till en annan art, räkna om storleken på holken! OBS! holken på våra bilder har en sittpinne under hålet, men detta är inte en bra idé då ekorrar och stora fåglar kan använda pinnen när de plundrar holken.
Det här behöver du:
- Bräda ( 22 mm tjock)
- Spik
- 2 skruvar
- en bit plåt (om du vill)
- En bit tjock ståltråd eller en spik att stänga holken med
Det här är måtten på delarna till vår holk.
Tänk på att baksidan ska sågas så att taket kan läggas på, dvs snett.
Du behöver inte förstärka hålet på framsidan med plåt om du inte vill. Morfar vill skydda småfåglarna från hackspettarna som hackar upp hålet på holken.
Bild från sidan. Takets lutning kan du naturligtvis bestämma själv. Men ett rejält överhäng, för att skydda ingången mot väder och vind är bra.
Framsidan skruvas fast för att man lätt ska kunna rengöra holken på våren. Sätt skruvarna så att du kan öppna holken ordentligt.
Skruven sitter 5 cm från framdelens övre kant .
Holken stängs med hjälp av en nyckel som du gör av rundmetall, tjock ståltråd eller en spik.
När framsidan är på plats borrar du ett hål genom sidan och en bit in i den främre brädan.
Framsidan går ner en liten bit. Det gör att du får en kant att gripa om när du öppnar den för att rensa. Det behövs!
Fåglar | Hål | Lämplig golvyta | Minimihöjd framsida |
Mesar m fl, Talgoxen vill ha minst 30 mm | 28-33 mm | 90-125 mm | 220 mm |
Stare, gråsparv, tornsvala, göktyta, sparvuggla, nötväcka, rödstjärt | 46-50 mm | 120-125 mm | 340 mm |
Pärluggla, skogsduva, kaja | 60 mm | 170-180 mm | 420 mm |
Knipa, kattuggla | |||
Storskrake och andra sjöfåglar | 120-större | 230-260 mm |
850 mm
|
Om du vill kan du spika på en bräda lodrätt på baksidan, så är det lite lättare att sätta upp holken. Se upp så att spikarna inte går in i holken! Du kan också borra ett hål i vardera sida, långt upp, och dra en ståltråd genom som du sedan sätter upp holken med.
Att tänka på
Sommartid kan det bli varmt i solen. Därför måste du se till att holken inte hamnar i solen! Sätt den inte mot söder, utan skyddad, gärna i trädets bladverk.
Om du bygger en uggleholk, måste du bygga en liten stege inuti. Uggleungarna behöver en stege för att ta sig ut när de är stora nog, finns ingen dör de inne i holken.
Bygger du större holkar, använd gärna kraftigare virke.
Småfågelholkar kan hänga cirka 2,5 m från marken, de större holkarna längre upp.
Så hjälper du de vilda djuren i vinter
Vintern är den begränsande tiden för våra kvarvarande djurarter. Då är det ofta brist på föda, vatten (alla arter äter inte snö) och skydd. Får djuren bara mat och vatten så klarar de arter som normalt finns här kyla mycket bra. Det värsta som han hända många arter är underkylt regn eller tö som följs av kyla, då isbark lägger sig över allt och födan inte blir tillgänglig. För att ge djur vatten finns doppvärmare som kan läggas i vattenskålen, annars bör vattnet bytas ofta. Ge inte varmvatten från varmvattenskranen, värm i stället kallvatten. Servera vad som äts upp under en dag och lägg ut nytt nästa dag. Kontinuerlig matning är viktig när inga andra matar i närheten. Börja inte mata för tidigt, när det gäller fåglar, så att inte för stora mängder fåglar binds till lokalen och kostnaderna blir så stora att du upphör med matningen.
Småfåglar
Olika fröblandningar efter art. Till exempel äter gråsparv och pilfink gärna undulatfrö, bofink och bergfink traditionella viltfågelblandningar men också solros- och hampfrö eller jordnötter som inte är saltade. De senare äts också av mesar, hackspettar, nötväcka och stenknäck. Kråkfåglar äter nästan allt från slaktavfall till fröer. Talg är bra näringstillskott. Ge inte salta saker. Ge gärna äpple, men det är bara kråkfåglar, sidensvans och trastar som har förmågan att äta ett äpple som delats. De mindre arterna måste ha äpplet finhackat. Lägg inte ut mer äpple än vad som snabbt äts upp om kylan är sträng. De flesta arter klarar inte att äta från ett djupfryst äpple. Spara gärna sommarens körsbärskärnor till stenknäckarna.
Rödhaken och gärdsmygen kan få leverpastej blandad med havregryn. Hacka i mycket små bitar. Ställ maten under en trappa eller annat skydd så inte kråkfåglar, trastar och mesar äter upp det. Margarin, kokosflott och talg kan ges till hackspettar och mesar. Talgbollar kan köpas. Mata i närheten av buskar och annat skydd så att småfåglarna skyddas för anfallande sparvhök och håll katter borta från fågelbordet. Sätt rovfågelsiluetter på fönstren så att inte flyende fåglar flyger in i rutan.
Duvor
Ge hel vete, lite skalat solrosfrö, majs, torkade ärtor eller Pullfor.
Hönsfåglar (främst fasan)
Mata som småfåglar med olika sädesslag, kan även ges hel havre och korn. Pullfor fungerar bra om det inte blir vått.
Ugglor
Mata med fröer på marken för småfåglar så drar detta sorkar och möss på natten. De blir dukat bord för ugglorna.
Änder, gäss, svanar och sothöns
Bröd är nödföda och bör ges om inte bättre finns. Får inte vara mögligt. Fåglar med nedsatt kondition får lätt mögel i luftsäckarna. Mata med Pullfor (dock inte i vatten), hel vete (går bra att ge på grunt vatten), korn eller havrekross. Ploga upp betesmarker så att gässen når gräs. Speciellt viktigt är det när man har kvarvarande gäss som inte har lyckats ge sig iväg när snön har legat en vecka.
Häger, tranor, rördrom och storkar
Matas med fisk från pimpeltävlingar och liknande. Småfisk är bra, inte större fiskar. Mata på vatten som är djupare än vad måsar och kråkor når, men inte så djupt att inte fåglarna ser fisken. Sill är annars ett bra alternativ. En B-vitamintablett per fågel läggs bakom gällocken på fisken varje dag om den har varit djupfryst. Tranor äter gärna vete och potatis. Skär potatisen i småbitar om det är mycket kallt.
Rovfåglar
Matas med trafikfallet vilt. Skall man mata med annat så tänk på att djur som är skjutna med blyhagel snabbt ger allvarliga förgiftningssymptom hos fåglar som får i sig blyhagel. Allt annat kött skall komma från godkänd livsmedelsanläggning. Tänk på att vildsvin kan innehålla trikiner som sedan kan spridas med räv. Havsörn äter gärna fisk.
Ekorre
De flesta sorters nötter, men helst hassel och jordnötter, men också ost, talg , solrosfrö, vete och äpple.
Harar, hjortvilt och vildkaniner
Se till att mycket bärris och sälg finns på markerna. Bärris och ljung kan plogas fram om vintern är sträng. Aspskott är näringsrika och aspar kan därför halvfällas. Om rönn och asp skall tas bort från ett hygge så ringbarka på sommaren och fäll på vintern, så är det mycket näring i bark och kvistar. Annars fäll asp, rönn och sälg om vintern är svår. Hjortvilt gör mindre skada på skogen om det finns mer av asp, sälg och rönn på markerna, så röj inte bort dessa i onödan. Rotfrukter som rödbetor, morötter, foder- och sockerbetor är också bra att servera liksom äpplen. Ge tillgång till rinnande vatten, se till så att djuren inte kan halka genom att lägga sand, granris eller halm på isen kring vattenhålet. Betfor går också bra men i små portioner och gärna uppblött.
Alla växtätare har känslig mage så starta utfodringen tidigt. Hö kan volmas och skyddstäckas med presenning så att höet inte blir vått och mögligt. Djuren skall ha tillgång till detta redan på hösten för att inte omställningen av tarmfloran skall bli för svår.
Rovdjur
Man bör inte lägga ut föda till stora rovdjur och absolut inte nära bebyggelsen. Fjällräv som kommer till bebyggelsen kan stödjas med bland annat kattmat. Småvessla och hermelin äter gärna möss som tagits i fällor inomhus. Spara i frysen inför vintern.
Vad gör du om din hund satt en bit mat eller kanske en boll i halsen?
Visste du att man kan göra heimlich manöver även på en hund?
Här visar en veterinär knepen.
Detta och mycket mer får man lära sig på mina akutsjukvådskurser.
www.theonlinevet.com/newsletter.phphttps://www.theonlinevet.com/newsletter.php

Fick i dagarna reda på att Djurvännernas Förening i Stockholm tycker att jag gör ett så bra jobb att de vill stödja min verksamhet och att de ger mig ett ekonom...iskt bidrag så att jag nu har möjlighet att erbjuda undervisning om djur och natur för fler barn och ungdomar.
Tack för att ni tror på mig!
Djurvännernas Förening i Stockholm är en ideell förening som har till ändamål att verka för djurskydd och djurens välfärd. Föreningen är partipolitiskt och religiöst obunden. Föreningen är ansluten till riksförbundet Djurskyddet Sverige.
Fick i dagarna reda på att Djurvännernas Förening i Stockholm tycker att jag gör ett så bra jobb att de vill stödja min verksamhet och att de ger mig ett ekonom...iskt bidrag så att jag nu har möjlighet att erbjuda undervisning om djur och natur för fler barn och ungdomar.
Tack för att ni tror på mig!
Djurvännernas Förening i Stockholm är en ideell förening som har till ändamål att verka för djurskydd och djurens välfärd. Föreningen är partipolitiskt och religiöst obunden. Föreningen är ansluten till riksförbundet Djurskyddet Sverige.
Det är inte så många djur som kommer in och behöver tas om hand så här års. Men idag kom en grönsiska hit som flugit in i ett fönster och som behövde vila upp sig. efter 2h var han helt återställd och redo att släppas fri, i god tid innan mörkret föll.
2015-12-20
Dessa fågelungar kom in till oss igår efter att ha färdats i nio timmar i en båt som köpts i Värmland. gissa om båtägaren blev överraskad då han fått nio fågelungar med på köpet.