Djurspår i snö

 

 

Det är inte alltid så lätt att få reda vems spår man ser i snön. Här hjälper vi dig till lite på traven och visar de vanligaste däggdjurens fotavtryck i snön.

Fotspår i snö efter hare

 

 

Vad man bör komma ihåg är att djurspåren i snön snabbt kan förändras. Vid mild väderlek och när solen smälter snön blir spåren större än normalt. Fin lössnö kan blåsa omkring även vid svag vind. Små detaljer kan lätt flyta ihop till något nytt.

Illustrationer: Ulf Carlberg.

Hare

 

Tass (nedan) och hoppspår (till höger).

Längd: 5,0–6,0 cm
Bredd: 3,0–3,5 cm

 

 

 

 

Ekorre

 

 

 

Ekorrspår

Hoppspår med framfötterna snett bakom bakbenen. Ekorrens jämfotahopp i fin snö kan faktiskt påminna om en klöve från en ung älg, tills man inser att älgar inte klättrar i små tallar.

Bakfotens längd: 5,0 cm
Bredd: 2,5–3,5 cm

Ekorrspår.

Foto: Lars-Åke Janzon

Skogsmusspår

 

 

Skogsmus

 

Framfot (ovan) och bakfot (under). Även släpspår av svansens förekommer.

Bakfotens längd: 20–21 mm

 

 

Grävlingsspår. Illustration: Ulf Carlberg.

 

 

Grävling

 

Fram- och baktassarna är ungefär lika stora, men framtassens klor längre och den har två små bakre trampdynor.

Längd: 5,0–7,0 cm
Bredd: 3,5–4,0 cm 

 

 

 

 

Räv

 

 

 

Rävspår

Fram- och baktassarna är ungefär lika stora.

Längd: 5,0 cm
Bredd: 4,0–4,5 cm

 

 

Lodjur

 

Fram- och baktassarna är ungefär lika stora. Lodjurets spår är identiskt med tamkatten, men cirka 3 gånger större.

Längd: 6,5–7,5 cm
Bredd: 5,5–6,0 cm

Se filmklipp där jourhavande biolog Didrik visar färska lodjursspår.

 

 

Rådjursspår

 

 

Rådjur

 

Höger framfot (till vänster nedan) och höger bakfot (till höger).

Längd: 4,5 cm
Bredd: 3,0 cm

 

 

Hjortspår

 

 

Dovhjort

 

Framfot (till vänster) och bakfot (till höger).
Längd: 5,0–8,0 cm
Bredd: 3,5–5,0 cm

Dovhjorten är ett inplanerat djur, som kan ströva mer eller mindre fritt i Sverige. Även om de och rådjuren har olika ekologiska nischer som händer det att de passerar varandra. Men att skilja på ett spår av ett stort rådjur och en liten dovhjort i snön är närmast omöjligt.

 

 

Älgspår

 

 

Älg

 

Spår älg. Framfot och bakfot tämligen lika.
Längd: 13,0–15,5 cm
Bredd: 10,5–13,0 cm

 

 

 

 

Läs mer om djurspår

 

Djurspår - sommartid
Spår efter fåglar

Litteraturtips

 

Bang, P. & Dahlström, P., 1973, Spårboken - Spår och spårtecken efter däggdjur och fåglar, (Stockholm)

Bjärvall, A. & Ullström, S., 1985, Däggdjur - Alla Europas arter. (Stockholm)

 

 

Spår efter fåglar

 

 

 

Ibland är fotspår det enda fågelspår man kan se. Det kan vara spännande att försöka ta reda på vilka vilda arter det är som varit framme. Från rovfåglar kan man hitta en spybollar, osmälta delar från bytesdjur som de spyr upp.

 

 

 

Spybollar

 

Fåglar som lever av andra djur får i sig hårda och osmältbara kroppsdelar från bytesdjuren, som småben, vingar från insekter, fjädrar från andra fåglar och kraftiga ben fråndäggdjur.

Dessa hårda delar spys upp av fågeln i en kompakt klump av varierande form. Hos vissa arter är spyorna mer eller mindre klotrunda och därför kallas de spybollar. Men hos andra arter kan de vara cylindriska.

Spybollar förekommer bland många fåglar, som måsfåglar, kråkfåglar, vadarfåglar, rovfåglar, ugglor, hägrar, storkfåglar. Genom att studera innehållet i spybollarna kan man få en god uppfattning om de olika fåglarnas matvanor.

Ett par exempel

 

Kattuggla, Strix aluco
Spybollarna från kattuggla är lite olika i formen. Skalstrecket på bilden är 10 mm. Kattugglans bytesdjur består främst av smågnagare, men ibland även näbbmöss och insekter. Under häckningstiden tas även mellanstora fåglar såsom trastar och duvor.

 

 

 
Spyboll från kattuggla. Foto: Ulf Carlberg
 
Spyboll från kattuggla., detalj. Foto: Ulf Carlberg
 

Bilden till höger är en förstoring av spybollens främre del. Här syns rester av ett kranium från en smågnagare.

Fjälluggla, Nyctea scandiaca
Spybollen från fjälluggla är stor (jämför med stålskalan graderad i cm i bildens ovankant). Eftersom den både dag- och nattaktiv så kan man hitta rester av både dag- som nattlevande djur i spybollarna.

Bytesdjuren består smågnagare av såsom sork och lämmlar under häckningstid, men även medelstora fåglar tas då den vandrar söderut vintertid. I detaljförstoringen syns ben och hår från fjällämmel.

 
Spyboll från fjälluggla. Foto: Vertebratsektionen
 
Spyboll från fjälluggla, detalj som visar ben och hår från fjällämmel. Foto:vertebratsektionen

 

 

 

Fågelspår

 

När man beskriver fåglars spår följer man en viss terminologi, eftersom det underlättar jämförande studier.

 

 

 
Fågeltårnas numrering. Illustration: Ulf Carlberg

1 baktå, 2 innertå, 3 mittå, 4 yttertå.

 

 

 

Tårnas numrering

 

Hos fåglarna har den femte tån försvunnit, den som motsvarar lillfingret hos oss däggdjur, och flertalet fåglar har fyra tår. Ett fåtal undantag har bara tre, då saknas baktån.

Baktån eller tummen, tå nummer ett, är  bakåtriktad hos fåglarna. Den är oftast liten, men kan var stor hos vissa arter. Mittån, tå nummer tre, är framåtriktad och vanligtvis den största tån. Innertån, tå nummer två, och yttertån, tå numer fyra, är riktade snett framåt.

 

 

 
Fågelfotens skelettdelar. Illusatration: Ulf Carlberg.

Överst tådelar, nederst mellanfotsbenet.

 

 

 

När fåglarna sätter ned fötterna på marken sätter de ned tårna och basen på mellanfotsbenet, tarsometatrasus, och inte som vi däggdjur som sätter ner hela mellanfotsbenet.

Vid gång eller hopp så syns tårna och basen av mellanfotsbenet, men vid snabbare framfart som språng vidrör inte mellanfoten marken och bara av tårna lämnar avtryck.

Steglängden

 

Stegets längd mätes från bakkanten på en fot till bakkanten på samma fot i nästa steg. Beroende på fågelns gångart blir stegets längd olika liksom avtrycket i sig.

Vid vanlig gång liksom hopp blir avtrycken tydliga, men vid språng blir fotavtrycket mindre ibland bara spår av framtån. Vid fortare framfart blir även avståndet mellan höger och vänster fot mindre.

 

 

 

 

 

Några exempel

 

Storleken för fotavtrycken, tårnas längd, steglängd och andra särtecken för de olika arterna är hämtat från Brown och medförfattare (2003). För vissa arter saknas uppgifter. Vidare får man komma ihåg att de angivna uppgifterna är "idealmått" det vill säga från optimala förhållandet av underlaget. Det underlag man vanligtvis påträffar spåren i är ju lös snö eller mjuk sand sådant som de lätta fåglarna kan göra avtryck i, och då kan spåren samtidigt stundtals tendera att bli otydliga.

 

 

 
Fasanspår. Illustration: Ulf Carlberg
 

Fasan, Phasanius colchicus

Fotavtrycket är asymmetriskt, tå 2 är kortare än tå 4.

Avtrycket längd: 65 - 75 mm.
Avtryckets bredd: 60 - 65 mm.
Tå 3: 40 - 45 mm.

Gångart: Gång  eller springande.
Steglängd: 90 - 200 mm.
Vid snabb språng syns endast tån.

Det avbildade spåret är färskt, i ca. 5 mm lös nysnö, från Bergianska trädgården, 25 januari 2005.

 
Spår av nötskrika. Illustration: Ulf Carlberg
 

Nötskrika, Garrulus glandarius

Avtryckens längd:
Avtryckens bredd:
Tå 3:
Gångart:
Steglängd:

Det avbildade spåret är färskt, i ca. 3 - 5 mm lös gammal snö ovanpå frusen mossa på en berghäll, från Stora Skuggan. 17 februari 2005.

Skata, Pica pica

 
Skatans spår. Illustration: Ulf Carlberg
 

Fotavtrycket är asymmetriskt. Spåret är fyrtåigt, med tå 3 inåtböjd.

Avtrycket längd: 50 mm.
Avtryckets bredd: 30 mm.
Tå 3: upp till 20 mm.
Tå 1: upp till 15 mm.

Särtecken: Trampdynor synliga på alla tår. Märken efter klorna synliga på alla tår.
Gångart: Gång eller hopp.
Steglängd: 150 - 230 mm.

Det avbildade spåret är färskt, i ca. 5 mm lös nysnö, utanför Naturhistoriska riksmuseet, 16 februari 2005.

 
Kråkans spår. Illustration: Ulf Carlberg
 

Kråka, Corvus corone

Fotavtrycket är asymmetriskt, litet, alltid fyrtåigt.

Avtryckets längd.: 65 mm.
Avtryckets bredd: 35 mm.
Tå 3: 30 mm.
Tå 1: 25 mm.

Särtecken: Tydliga trampdynor.
Gångart: Gång eller hopp.
Steglängd: 300, upp till 500 mm när den hoppar.

Det avbildade spåret är färskt, i några mm nysnö ovanpå grus, utanför Naturhistoriska riksmuseet, 27 januari 2005.

 
Koltrastens spår. Illustration: Ulf Carlberg
 

Koltrast, Turdus merula

Fotavtrycket är nästan symmetriskt, tydligt fyrtåigt, "slender".

Avtrycket längd: upp till 55 mm.
Avtryckets bredd: 30 mm.
Tå 3: 20 mm.
Tå 1: omkring 20 mm.

Gångarter: Gång, språng eller hopp.
Steglängd: 70 mm, 100 mm vid hopp.

Det avbildade spåret är tämligen färskt, i några mm nysnö på stengolv, Naturhistoriska riksmuseets balkong, 26 januari 2005.

 

 

 

Observera och dokumentera

 

Om du vill lära dig att identifiera fågelspår och kanske lägga upp ett eget arkiv över dina observationer, är det enklaste att dokumentera spåren när du ser fågeln göra dessa, i ett tunt lager nysnö eller i våt sand eller lera.

En del fåglar, som fasanen, patrullerar begränsade områden och följer upptrampade stigar, så kallade växlar. Dessa kan du se tydligt i snön på vintern, och du kan lätt studera spåren på ett återkommande ställe.

Spåren kan dokumenteras med kamera eller med tuschpenna direkt på genomskinlig plast. Om du väljer att kalkera spåren på till exempel overheadplast får du dem direkt i naturlig storlek, och du kan skriva ner alla uppgifter direkt på plasten. Om du väljer att fota av dem är det bra att ha en millimetergraderad på bilden.

 

 

 

 

 

Läs mer om djurspår

 

Djurspår i snö
Djurspår - sommartid

 

 

 

 

 

Litteraturtips

 

Bang, P. & Dahlström, P., 1973, Spårboken, spår och spårtecken efter däggdjur och fåglar. (Stockholm) Finns även i senare utgåvor

Brown, R., Ferguson, J., Lawrence, M & Lees, D., 2003, Tracks & sign of the bords of Britain & Europe (London)

Carlberg, U., 2005, Rita av fågelspår - enkelt och billigt. - Biologen, 2005 (1):20

Hanström, B., Ugglor I: Hanström, B. (Red.)., 1963 , Djurens liv, 10, Fåglar 3, sidorna 70-98.