Ibland är fotspår det enda fågelspår man kan se. Det kan vara spännande att försöka ta reda på vilka vilda arter det är som varit framme. Från rovfåglar kan man hitta en spybollar, osmälta delar från bytesdjur som de spyr upp.

Spybollar

Fåglar som lever av andra djur får i sig hårda och osmältbara kroppsdelar från bytesdjuren, som småben, vingar från insekter, fjädrar från andra fåglar och kraftiga ben fråndäggdjur.

Dessa hårda delar spys upp av fågeln i en kompakt klump av varierande form. Hos vissa arter är spyorna mer eller mindre klotrunda och därför kallas de spybollar. Men hos andra arter kan de vara cylindriska.

Spybollar förekommer bland många fåglar, som måsfåglar, kråkfåglar, vadarfåglar, rovfåglar, ugglor, hägrar, storkfåglar. Genom att studera innehållet i spybollarna kan man få en god uppfattning om de olika fåglarnas matvanor.

Ett par exempel

Kattuggla, Strix aluco
Spybollarna från kattuggla är lite olika i formen. Skalstrecket på bilden är 10 mm. Kattugglans bytesdjur består främst av smågnagare, men ibland även näbbmöss och insekter. Under häckningstiden tas även mellanstora fåglar såsom trastar och duvor.

Bilden till höger är en förstoring av spybollens främre del. Här syns rester av ett kranium från en smågnagare.

Fjälluggla, Nyctea scandiaca
Spybollen från fjälluggla är stor (jämför med stålskalan graderad i cm i bildens ovankant). Eftersom den både dag- och nattaktiv så kan man hitta rester av både dag- som nattlevande djur i spybollarna.

Bytesdjuren består smågnagare av såsom sork och lämmlar under häckningstid, men även medelstora fåglar tas då den vandrar söderut vintertid. I detaljförstoringen syns ben och hår från fjällämmel.

Fågelspår

När man beskriver fåglars spår följer man en viss terminologi, eftersom det underlättar jämförande studier.

Tårnas numrering

Hos fåglarna har den femte tån försvunnit, den som motsvarar lillfingret hos oss däggdjur, och flertalet fåglar har fyra tår. Ett fåtal undantag har bara tre, då saknas baktån.

Baktån eller tummen, tå nummer ett, är  bakåtriktad hos fåglarna. Den är oftast liten, men kan var stor hos vissa arter. Mittån, tå nummer tre, är framåtriktad och vanligtvis den största tån. Innertån, tå nummer två, och yttertån, tå numer fyra, är riktade snett framåt.

När fåglarna sätter ned fötterna på marken sätter de ned tårna och basen på mellanfotsbenet, tarsometatrasus, och inte som vi däggdjur som sätter ner hela mellanfotsbenet.

Vid gång eller hopp så syns tårna och basen av mellanfotsbenet, men vid snabbare framfart som språng vidrör inte mellanfoten marken och bara av tårna lämnar avtryck.

Steglängden

Stegets längd mätes från bakkanten på en fot till bakkanten på samma fot i nästa steg. Beroende på fågelns gångart blir stegets längd olika liksom avtrycket i sig.

Vid vanlig gång liksom hopp blir avtrycken tydliga, men vid språng blir fotavtrycket mindre ibland bara spår av framtån. Vid fortare framfart blir även avståndet mellan höger och vänster fot mindre.

Några exempel

Storleken för fotavtrycken, tårnas längd, steglängd och andra särtecken för de olika arterna är hämtat från Brown och medförfattare (2003). För vissa arter saknas uppgifter. Vidare får man komma ihåg att de angivna uppgifterna är "idealmått" det vill säga från optimala förhållandet av underlaget. Det underlag man vanligtvis påträffar spåren i är ju lös snö eller mjuk sand sådant som de lätta fåglarna kan göra avtryck i, och då kan spåren samtidigt stundtals tendera att bli otydliga.

Fasan, Phasanius colchicus

Fotavtrycket är asymmetriskt, tå 2 är kortare än tå 4.

Avtrycket längd: 65 - 75 mm.
Avtryckets bredd: 60 - 65 mm.
Tå 3: 40 - 45 mm.

Gångart: Gång  eller springande.
Steglängd: 90 - 200 mm.
Vid snabb språng syns endast tån.

Det avbildade spåret är färskt, i ca. 5 mm lös nysnö, från Bergianska trädgården, 25 januari 2005.

Nötskrika, Garrulus glandarius

Avtryckens längd:
Avtryckens bredd:
Tå 3:
Gångart:
Steglängd:

Det avbildade spåret är färskt, i ca. 3 - 5 mm lös gammal snö ovanpå frusen mossa på en berghäll, från Stora Skuggan. 17 februari 2005.

Skata, Pica pica

Fotavtrycket är asymmetriskt. Spåret är fyrtåigt, med tå 3 inåtböjd.

Avtrycket längd: 50 mm.
Avtryckets bredd: 30 mm.
Tå 3: upp till 20 mm.
Tå 1: upp till 15 mm.

Särtecken: Trampdynor synliga på alla tår. Märken efter klorna synliga på alla tår.
Gångart: Gång eller hopp.
Steglängd: 150 - 230 mm.

Det avbildade spåret är färskt, i ca. 5 mm lös nysnö, utanför Naturhistoriska riksmuseet, 16 februari 2005.

Kråka, Corvus corone

Fotavtrycket är asymmetriskt, litet, alltid fyrtåigt.

Avtryckets längd.: 65 mm.
Avtryckets bredd: 35 mm.
Tå 3: 30 mm.
Tå 1: 25 mm.

Särtecken: Tydliga trampdynor.
Gångart: Gång eller hopp.
Steglängd: 300, upp till 500 mm när den hoppar.

Det avbildade spåret är färskt, i några mm nysnö ovanpå grus, utanför Naturhistoriska riksmuseet, 27 januari 2005.

Koltrast, Turdus merula

Fotavtrycket är nästan symmetriskt, tydligt fyrtåigt, "slender".

Avtrycket längd: upp till 55 mm.
Avtryckets bredd: 30 mm.
Tå 3: 20 mm.
Tå 1: omkring 20 mm.

Gångarter: Gång, språng eller hopp.
Steglängd: 70 mm, 100 mm vid hopp.

Det avbildade spåret är tämligen färskt, i några mm nysnö på stengolv, Naturhistoriska riksmuseets balkong, 26 januari 2005.

Observera och dokumentera

Om du vill lära dig att identifiera fågelspår och kanske lägga upp ett eget arkiv över dina observationer, är det enklaste att dokumentera spåren när du ser fågeln göra dessa, i ett tunt lager nysnö eller i våt sand eller lera.

En del fåglar, som fasanen, patrullerar begränsade områden och följer upptrampade stigar, så kallade växlar. Dessa kan du se tydligt i snön på vintern, och du kan lätt studera spåren på ett återkommande ställe.

Spåren kan dokumenteras med kamera eller med tuschpenna direkt på genomskinlig plast. Om du väljer att kalkera spåren på till exempel overheadplast får du dem direkt i naturlig storlek, och du kan skriva ner alla uppgifter direkt på plasten. Om du väljer att fota av dem är det bra att ha en millimetergraderad på bilden.

Läs mer om djurspår

Djurspår i snö
Djurspår - sommartid

Litteraturtips

Bang, P. & Dahlström, P., 1973, Spårboken, spår och spårtecken efter däggdjur och fåglar. (Stockholm) Finns även i senare utgåvor

Brown, R., Ferguson, J., Lawrence, M & Lees, D., 2003, Tracks & sign of the bords of Britain & Europe (London)

Carlberg, U., 2005, Rita av fågelspår - enkelt och billigt. - Biologen, 2005 (1):20

Hanström, B., Ugglor I: Hanström, B. (Red.)., 1963 , Djurens liv, 10, Fåglar 3, sidorna 70-98.